Julkaistu 2.12.2024 09:44

En jul värd att vänta på för alla – Frälsningsarméns Julgrytsinsamling är igång

 

Frälsningsarméns traditionella julgrytor är ute på gatorna 13.–23. december. Penningdonationer till insamlingen kan göras redan nu på adressen joulupata.fi. Nuförtiden kommer hälften av penningdonationerna som ges via nätet.

De insamlade medlen hjälper mindre bemedlade barnfamiljer, enskilda personer och äldre människor i hemlandet. Frälsningsarméns arbetsenheter på olika håll i landet delar huvudsakligen ut matkassar och gåvokort. På så sätt garanterar vi att hjälpen når fram.

Allt flera söker hjälp från Frälsningsarmén

Sparåtgärder och nedskärningar har ökat Frälsningsarméns hjälpsökande. Flera människor än tidigare vänder sig till Frälsningsarmén för att kunna ordna jul åt sin familj. Ofta är det fråga om enkla vardagliga saker- mat på julbordet och kanske någon gåva åt barnen.

En betydande del av hjälpen delas ut före julen, med de överblivna medlen fortsätter vi hjälparbetet året om. Förutom matkassar och gåvokort erbjuder Frälsningsarmén hjälp och stöd på flera sätt, såsom andlig hjälp och rådgivning, samt ordnar olika sorts verksamhet.

Julgrytorna ute 13.–23. december  

De traditionella julgrytorna anländer till gator och köpcenter fredagen den 13.12. och är ute till den 23.12. Jättegrytan kommer till köpcentret Tripla i Helsingfors redan den 2.12. Varudonationer tas emot i Frälsningsarméns iCare- och lopptorgsbutiker samt vid julgrytscontainers på Narinken i Helsingfors, i Hagnäs samt på Tammerfors järnvägsstation.

Insamlingsmålet år 2024 är en miljon euro. Vi strävar efter att hålla insamlingskostnaderna så låga som möjligt. Varje år är hundratals frivilliga med och förverkligar julgrytan, dessutom ger många företag sin insats på olika sätt.

På joulupata.fi-sidorna berättas det om olika möjligheter att donera samt vara med och hjälpa som t.ex. julgrytsvakt. På sidorna finns också julgrytornas noggrannare placering och öppethållningstider. 

Kort om Frälsningsarmén och Julgrytsinsamlingen  

Frälsningsarmén (The Salvation Army) är en internationell kristen rörelse och välgörenhetsorganisation, som utför mångsidigt hjälparbete. Den 1865 grundade Frälsningsarmén är fortfarande en av världens största välgörenhetsorganisationer, som verkar i 134 länder. Frälsningsarmén i Finland fyllde nyligen 135 år, och har verksamhet på över 20 orter.

Julgrytsinsamlingen ordnas i över 30 länder. I Finland har insamlingen ordnats oavbrutet sedan år 1906. Frälsningsarmén hjälper årligen tiotusentals människor, av dem flera tusen just före julen. 

Insamlingstillstånd: RA/2021/1383. Beviljare: Polisstyrelsen

Tilläggsinformation om Julgrytsinsamlingen:
Kommunikationschef, major Kati Kivestö
tel. 045 139 4027, kati.kivesto@pelastusarmeija.fi

www.joulupata.fi 

Uutinen 05.04.2026

Pelastusarmeijan pääsiäistervehdys

Pääsiäisenä kristityt juhlivat sitä, että Jeesus voitti kuoleman ja toi maailmaan toivon. Videolla Pelastusarmeijan Suomen ja Viron territorion johtajat everstiluutnantit Saga Lippo ja Esa Nenonen pohtivat kysymystä: "Mikä on totuus?"
Pääsiäistervehdys 03.04.2026

Kenraalin pääsiäistervehdys 2026

Pelastusarmeijan kansainvälisen johtajan, kenraali Lyndon Buckinghamin pääsiäistervehdys.
Artikkeli 26.03.2026

Yhtenäisyyden, sovinnon ja rauhan asialla

Suomen Ekumeeninen Neuvosto sai viime syyskuussa uuden pääsihteerin, kun Laura Häkli valittiin tehtävään seuraavalle viisivuotiskaudelle. Laura on toteuttanut talkoopäiviä, jolloin hän on käynyt tutustumassa ja osallistumassa työyhteisöihin eri jäsenkirkoissa, myös Pelastusarmeijassa. Talkoopäivien yhteydessä meillä oli mahdollisuus istua keskustelemaan ekumeniasta, Lauran uudesta tehtävästä ja sen tarjoamista mahdollisuuksista kirkkojen yhtenäisyyden edistämiseksi.
Artikkeli 18.03.2026

Yhteiskuntavastuu – reilu peli

”Yksikään ihminen ei ole saari”, kirjoitti englantilainen pappi ja runoilija John Donne 1600-luvulla. Leikillisesti voisi sanoa, että suomalaiset ovat poikkeus. He vetäytyvät mielellään omalle saarelleen, mieluiten metsän keskelle ja yksin. Suomalainen osaa olla myös hyvin reviiritietoinen. Aivan tätä Donne ei kuitenkaan sanonnallaan hakenut. Hän viittasi siihen, kuinka me ihmiset olemme osa suurempaa kokonaisuutta, mannerta. Vaikutamme toinen toisemme hyvinvointiin –tai pahoinvointiin.